Det var värst vad 100 dagar går fort när man bloggar varje dag, trodde faktiskt inte att jag skulle orka hela vägen men det har gått bättre än väntat. Jag kommer inte ihåg hälften av vad jag har bloggat och mycket har varit nonsens men det har känts ganska skönt på ett vis att bara skriva vad man känner för. Det blir liksom inte lika mycket prestationsångest när man måste blogga varje dag.

 

Förhoppningen när jag började med den här utmaningen var att få igång bloggen ordentligt igen och just nu känner jag att jag gärna vill fortsätta att blogga mer kontinuerligt, varje dag känns som lite för mycket men minst varannan dag ska jag nog klara i alla fall.